Bad hair day

Det började med att trimmern inte fungerade. Fel volttal eller nåt sånt.

Så jag tänkte att jag kan väl låta håret växa lite och kanske klippa mig hos någon frisör? Här i Nicaragua är det ju så billigt att gå till frisören.

Så fort jag bestämt mig för att anlita en frisör upptäckte jag att grannen mittemot har en frisersalong. Märkligt, den hade jag inte sett förut. Men vad trevligt, klippa sig hos grannen. Kul att få lära känna människorna omkring sig.

Jag gick över gatan och satte mig i stolen. Det kan ha varit mitt livs misstag.

Min granne hårfrisörskan är i och för sig en jättetrevlig liten tant, men hon är den sämsta hårfrisör jag någonsin drabbats av. Resultatet av hennes klippningar blir sämre än det brukade bli när man anlitade fulla killkompisar på gymnasiet. Hon klipper snabbt och slarvigt och rakar bort på fel ställen runt öronen. Hon kan inte klippa så kort som jag vill eftersom "tjockleken på fingrarna bestämmer hur kort det kan bli". Håret ligger i olika kantiga lager uppe på huvudet och när jag ber henne att putsa till lite där det är ojämnt klipper hon av tussar där hon redan klippt för mycket och säger: "oh, vad fint, superfint, du blir jättesnygg!".

Jag vet inte vad jag ska göra nu. Tre gånger har jag klippt mig hos henne och var gång har det blivit sämre. Varje gång har jag tackat och sagt att jag är nöjd - rädd för att hon ska förvärra skadorna på mitt huvud. Jag vågar inte gå till någon annan frisör; det skulle kunna sabba grannsämjan. Och det är så trevligt att få ett leende och få ropa "Adioooos" när man passerar hennes hus. Vad ska jag göra?