Parasiter och tonåringar

Kära läsare, strax efter att ha fått resultatet från bajsprovet påbörjade jag en avparasiteringskur på tio dagar. Parasiten jag hade hette Giardia Lamblia och svenskarna här sa genast: "oh, shit, det är den där farliga som vandrar mellan organen, va?!" medan nicaraguanerna ryckte på axlarna och sa: "äsch, det var väl inget!". Pillerkuren gjorde mina tarmar till gasbomber och min bloggmotivation försvann med parasiterna ner i Estelís avloppssystem.

Under ett par veckor spelade jag i stället fotboll fyra gånger i veckan i fyra olika serier/turneringar och jobbade mer eller mindre dygnet runt. Ni kanske undrar vad sjutton vi gör på jobbet? Att vi gör någon nytta verkar ni i alla fall inte tro med tanke på att ni röstade fram biståndsfientliga moderater att styra vårt land...

I helgen var Lisa och jag i Jinotega och höll i ett radioutbyte mellan 30 hormonstinna ungdomar från tre olika städer. Jinotega ligger sex och en halv mil från Estelí och Francis, vår röda skönhet, fixade resan på futtiga två och en halv timme. Vi kom fram på fredagseftermiddagen och efter kvällsmaten hade redan två nya par bildats. Nicaraguanska tonåringar tar det här med utbyte på allvar, och vi kunde inte annat än imponeras över snabbt de började flörta och röra vid varandra. På söndagen när vi åkte hem kunde vi konstatera att tio av deltagarna hade blivit kära och bildat par under helgen. En mer negativ person kanske skulle undra hur utbytet gick ihop med Svalornas arbete för att minska tonårsgraviditeter i Nicaragua, men nu är ju inte jag en sådan negativ person...

Hur som helst, helgen i Jinotega gick i den dåliga matens och de sunkiga fruktjuicernas tecken. Parasiterna är tillbaka och med dem bloggmotivationen. Vi hörs!

/Jonas